Varför är livet så komplicerat?!

Mina vänner är ledsna, jag blir ledsen, jag blir besviken på folk! Man kan inte bete sig hur som helst mot folk, eller kan man det? Mår man inte dåligt inom sig då? Hur kan man leva med sig själv när man vet hur hur dåligt den andra mår?! Jag menar ngongång måste det ju säga stopp i kroppen, man borde känna sig förjävlig! Jag tycker det är synd att människor gör så mot folk som de tycker om...
Jag vill inte vara en sån människa, tänk så är jag det? Hur vet man hur man egentligen är?! Kan vissa människor göra saker med en så man förändras, kan man förändras utan att man vet det själv, eller vet man innerst inne men gör inget åt det?

Varför deppar man när man egetligen borde vara hur glad som helst? Jag borde vara glad, jag har kommit in på skolan vilket jag aldrig trodde, jag har fått många nya vänner i skolan som jag verkligen tror kan bli riktiga vänner. Jag tränar killarna med gympan och älskar det! Jag träffar min syster oftare än oftast vilket är kanon! Jag och Emelie har blivit värsta homeis! Jag har det allmänt bra! Varför mår jag då inte bra? Vad är det för fel? Finns det något fel eller är jag bara allmänt dum?!....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0