*

Jag satt nyss och tittade på the Oprah show och såg en superduktig tjej som sjöng helt underbart. Hon kom från Fillipinerna och levde väldigt fattig som liten, hennes dröm var att få stå på scen och sjunga och att träffa Celine Dion. Henns dröm gick i uppfyllelse, hon ska få sjunga en duette med Celine på Madison squre garden. Jag som är en liten lipare blev såklart helt rörd och ögonen vattnades.
 Men då kom jag och tänkte på mig själv...Vad är min dröm? Har jag någon dröm? Jag kan inte ens själv svara på den... På sätt och vis så har väl det jag siktat på ett tag nu blivit sant, jag kom in på skolan och kommer att kunna hjälpa sjuka barn när jag blir färdig. Men är det min dröm eller bara ett mål?!
Det kommer definitivt kännas hemskt bra att jobba på sjukhuset, ta hand om dessa underbara fast tyvärr sjuka barn. Man får så mycket tillbaka av dessa små liv, jag har allt detta, Matilda att tacka. Hon öppnade upp ögonen för mig, trots att hennes stängdes.. Hon visade hur lite man behöver göra för att det ska hjälpa en annan människa. Hon visade att med ett samtal, en klapp på kinden och en kramande hand kan man hjälpa någon så mycket! Tänk vilken underbar liten människa du var Matilda, du är! Jag vet att du finns där någonstans, tittar ner på oss, hjälper oss att hitta vägen, rätt väg!
Matilda, hjälper du mig också!?

Jag saknar dig, stumpan!

Vinden rufsar mitt sommarhår,
när jag på standen går,
Plockar snäckor från solvarm sand,
lägger varsamt uti min hand,
Jag önskar så att du vore här,
vill alltid vara just där du är,
Vinden rufsar mitt sommarhår,
när jag på standen går.